Att leva som kvinna i en tid där krig, svält och
män dominerade i samhället var allt annat än lätt. Att då sträcka ut en hand
som kvinna, till de mödrar som inte kunde ta hand om sina nyfödda barn, är beundransvärt.
Men för vissa var handen som sträcktes ut inte ren från skuld. För att överleva,
så lär någon annan utrotas...
Välkommen
Välkommen till ett ytterligare, något försenat, avsnitt av Svenska Mord med mig
Sandra Durst. Idag ska jag ta
upp ett väldigt gammalt fall. Ett fall som skakade hela Sverige under tidiga
1900-talet. Ett mycket spännande fall, som även varit hemskt att ta sig igenom. Innan jag sätter
igång så ska jag be er gå in på instagram och följa @svenskamord. Där läggs det
upp lite bilder från fallen och annat som kan vara kul att ta del av. Ni med Iphone
kan väl också gå in på Itunes och recensera podden. Det gör att den syns! Ni
får även dela med er av podden till era nära och kära. Tack snälla! Nu kör vi igång!
Del 1
Hilda Nilsson, före detta Lagerstedt föddes i slutet av 1870 talet. Hon var
uppvuxen i en arbetarklassfamilj, ute på landsbygden. Hilda hade en kärleksfull
relation med sin familj, bodde hemma länge och verkade trivas. När det var dags
att gå i skolan så flyttade Hilda från landsbygden in till stan. Här kunde man
också få tillgång till en annan sorts frihet som bara städerna kunde erbjuda.
Del 2
Hilda får jobb i en affär
och samtidigt så faller hon för butiksägarens son, och de har sexuellt umgänge
vilket leder till att Hilda blir gravid. Pappan till barnet försvinner, och hon
förlorar sitt jobb för att hon ansågs som en skam när hon är ogift och gravid.
Och under sent 1800 tal så hade man ingen bra sexualkunskap, och preventivmedel
var förbjudet. Hilda förlorar både jobb och bostad, så under sin graviditet så
tas hon in av en kvinna som låter henne bo där under sin graviditet, men när
barnet är fött så måste Hilda stå på egna ben. Barnet föds, dock dör det några
dagar senare och Hilda står nu utan barn, bostad och jobb. Dock får hon ett
nytt jobb lite senare och livet ter sig åter att kunna återställas, men några
år senare så träffar hon en ny kille och blir gravid igen.
Del 3
Killen lämnar henne återigen
och hon står där nu ensam med i en ytterligare graviditet. Hon finner igen en
kvinna hon kan bo hos så länge hon är gravid. Dock när barnet är fött, en
dotter, så blir hon utkastad tillsammans med barnet. Det är mitt i vintern och
hon har ingenstans att ta vägen. Båda två blir väldigt sjuka av att vandra
utomhus i den stränga kylan och dottern avlider i sviterna av sjukdom. Hilda
får nu hanka sig fram efter två förlorade barn, en sorg som är tung att bära. Utan
jobb så blev hon tvungen att prostituera sig. I tiden så var prostitution något
som var vanligt för kvinnor, en typisk kvinnofälla, och de levde ett farligt
liv för att kunna försörja sig. Hon var fast som prostituerad i 5 år, men måste
sen söka vård för syfilis.
Del 4
År 1902 får Hilda en varning
för att hon är hemlös, vilket var förbjudet i tiden. Hon lyckas ta sig samman
och sticka upp huvudet ur sorgen, och i sin misär. Hon träffar så småningom sin
man Gustaf Nilsson. Han var en respektabel man, drack inte alkohol och hade ett
bra jobb. De gifter sig och flyttar tillsammans in i en lägenhet på Bruksgatan
5 i Helsingborg. Senare så skaffar de sig ett litet fosterbarn, som skulle göra
deras tillvaro mer trivsam. De bor där i några år och har det bra, tills Gustaf
drar på sig en ögonskada och i samband med det så blir deras tillvaro mer
ansträngd då Gustaf måste byta jobb och får därmed en mycket sämre inkomst, och
skulderna hopar sig. Det här medför att Hilda måste hitta ett jobb eller en
alternativ inkomstkälla. Hon försöker driva en liten restaurang i hemmet, där arbetande
män kunde komma och äta. Men det gick inget vidare.
Del 5
En dag sitter Hilda och
läser Skånska Dagbladet och ramlar då över en annons rörande att vara
fostermor. Med det menades att man tog in andras barn, vårdade dom som sina
egna i sitt hem för en peng. Det kunde vara en engångssumma som skulle täcka
för deras uppehälle tills dess att de blev vuxna, eller en slant varje månad
som täcker behovet för barnet. Hilda funderade och ansåg att de hade plats för
fler barn i sin lägenhet, och de behövde verkligen pengarna för att inte hamna
på gatan. I annonsen så erbjöds det 15 kr/månad och per barn man tog in. Hilda
valde dock att ta en engångssumma.
Del 6
I den här tidens Sverige så
var inte abort lagligt och det var få som gick till olagliga abortkliniker just
för rädslan över de farliga metoder som användes. Men det fanns ett alternativ,
att föda ditt barn anonymt utsocknes. Åkte du till en annan socken och födde
ditt barn så var det den socknen som hade ansvaret för ditt barn. Men det här
var inget du önskade ditt barn, men nöden har ingen lag. Och detta kostade
pengar, att resa långt för att föda ditt barn. Så denna metod användes
mestadels av de som var medelklass eller rika.
Att vara ensamstående i
början på 1900-talet var inte något att sträva efter, man hade ingen hjälp från
staten och det var fattiga tider. Var du då från en arbetarklassfamilj så var
loppet i princip kört och det var väldigt få som lyckades ta hand om sitt barn
om de var ensamstående. Så få som 1 femtedel klarade av att ta hand om sitt
barn.
På den här tiden så fanns
det något som kallades för barnauktioner, där man auktionerade ut barn som inte
kunde bo kvar med sina biologiska föräldrar. Här auktionerade socknen ut barnen
ut till lägsta pris, de som köpte barnen för den lägsta summan fick dom. Barnen
sågs som billig arbetskraft till de som bodde på landsbygden. Och oftast var
det de såkallade änglamakarna som nappade på budet. De fick en låg summa varje
månad för varje barn de tog in.
Del 7
Men på den här tiden så tog
man emot barn som man sedan vanvårdade på så vis att barnen dog av svält och
sjukdomar. Barnen kunde få ligga i sina sängar, utan mat och utan närhet. Utan
att få blöjan bytt och ja, efter ett tag så dog dom av antingen svält, ensamhet
eller olika infektioner. Men i dåtidens Sverige så dömdes man sällan för mord,
utan man dömdes för vanvård och det var inte alls lika hårt som att bli dömd
för mord. Sverige var under tidigt 1900-tal fattigt, och man kunde inte rå för
om man inte kunde tillhandahålla mat så att det räckte till alla, och man såg till
att mätta sina biologiska barn först.
Ordet änglamakerska kommer
från att man tog över barn som ingen annan kunde ta hand om för att göra dom
till änglar - mot en viss summa pengar varje månad, ovetandes av socknen
såklart. Så dog barnet så betalades det ändå ut en summa pengar, och familjen
kunde fortsätta leva på dessa barns bekostnad, det var många i tiden som satte
detta på rutin. Men såklart så fanns det många bra fostermödrar också, som tog
hand om och älskade barnen, så alla var inte änglamakerskor.
Del 8
Hilda Nilsson ansåg sig som
en bra fostermor, och kände att hon kunde ta in ett till barn i sitt hem. Irene
Elisabeth blir hennes första fosterbarn som tas in via annons under vår/vintern
1915. Irene Elisabeth var dock ett skrikigt barn, hon skrek mest hela tiden.
Hon led troligen av det vi kallar idag kolik. Hilda sov inget, åt inget och
fick ingen chans till återhämtning - hon var slutkörd. Grannarna var inte glada
på detta eviga skrik heller. En dag när hennes man var på jobbet och hennes son
var ute och lekte på gården, så skulle hon ge Irene Elisabeth ett bad, men hon bara
skrek och skrek trots Hildas försök till tröst. Till slut fick Hilda nog. Hon
la ned barnet i vattnet, ansiktet nedåt, la en tvättbräda över och sen ställde
hon en kolhink ovanpå. Gick därifrån och kom sedan tillbaka efter att barnet
dött i baljan. Hon la barnet i ett lakan och gick ned nästa dag till den
gemensamma tvättstugan där de hade en kolugn. Men istället för att värma
vatten, så la hon in den döda Irene Elisabeth i ugnen och hon kremerades.
Del 9
Till sin man sa Hilda att
bebisen har fått flytta till ett annat par som hade det bättre ställt och kunde
ge Irene en bättre uppväxt. Hennes man anade inget oråd. Hilda nämnde aldrig
för någon vad som hände med barnet, det var en sådan kall och hemsk hemlighet
att den inte skulle få komma ut. Ifall någon mamma frågade hur deras barn mådde
så myntade Hilda ihop en historia om att barnet mådde bra och utvecklades väl.
I andra fall så sa hon att barnet dött av tex kikhosta. Mellan åren 1915-1917,
innan Hilda åkte fast så hade hon upp till 8 fosterbarn. Vissa barn tog hon
inte ens hem till sin man, utan när hon hämtat barnen hos deras föräldrar så
gick hon genast ned i tvättstugan, dränkte dom och sedan eldade upp dom. Man
kan ju tycka att grannarna borde ha märkt av hur det luktade bränt lik i hela
kvarteret, och det märkte dom kom det fram i olika vittnesuppgifter - men ingen
ifrågasatte det i tiden för morden.
Del 10
Hilda ansågs vara en
anständig kvinna, snyggt klädd och ett fräscht hem. Hon var trevlig, talför och
hade en knubbig, välmående fosterson. De som såg Hilda kände att här kommer
mitt barn att få det bra - det var så många mammor som lämnade iväg sina barn
tänkte. Och hur kunde man tänka annat? Alla vill ju sina barn väl, speciellt
inte när man själv inte kunde ta hand om dom.
Del 11
På den här tiden så behövde
man anmäla barnet och sig till socialkontoret om man tog emot ett barn mot
betalning. Så att socialkontoret kunde undersöka fostermödrarnas hem och se så
att barnen är väl omhändertagna. Detta gjorde Hilda med de två första barnen,
som överlevde i hennes vård. De andra 8 barnen anmälde hon inte. Lagen trädde
in 1902, men som alla lagar så tar det tid innan det fungerar och innan det
verkställs. Och det fanns ett kryphål i lagen. Om man inte behövde betala för
barnen så behövde man inte heller anmäla barnen till socialkontoret, eller om
man kom överens med föräldrarna till barnet att betalningen ska vara hemlig, så
var det ingen som visste att dessa barn existerade - och denna överenskommelse
passade Hilda perfekt så att hon kunde ta pengarna, döda barnen och sen leva
gott utan att ha några extra utgifter att oroa sig för.
Del 12
Det sista barnet som ska
behöva gå det tragiska ödet till mötes hette Gunnar. Eftersom barnen som köps måste
vara inskrivna hos socialkontoret så anmäler Hilda att Gunnar ska stå skriven
hos Hildas syster, Anna, för att slippa finnas med i registren. Hilda skriver
då till Gunnars mamma Blenda, att Gunnar har fått flytta upp till Norrbotten. Hem
till Hildas syster. Blenda skickar brev till Gunnar i hopp om att få svar om
hur han har det, men hon får inget svar från Anna, och beger sig då hem till Hilda,
för att besöka den kvinna som plockat upp hennes barn från början.
Del 13
Blenda ringer på dörren hos Hilda
och Gustaf. Där står Blenda och undrar varför hon inte får svar av fostermamman
uppe i Norrbotten, och då inser Hilda att hon inte kan mota bort Blenda mer,
och då berättar då att Gunnar dött av kikhosta och begravdes i Norrbotten.
Blenda tar då kontakt med kyrkan i Norrbotten för att få veta vart Gunnar är
begraven, så att hon kan åtminstone se till att hans grav tas väl omhand. Men
kyrkan hittar inget om Gunnar i sina papper, och då tänds ytterligare ett ljus
hos Blenda, kanske Gunnar lever trots allt! Hon bestämmer sig för att inte
kontakta Hilda något mer, utan får en konstig känsla i kroppen om att allt inte
står rätt till. Hon skriver ett brev till polisen och berättar vad som hänt och
allt som verkar misstänksamt. Polisen snappar upp på vad som kommit fram och de
börjar utreda Hilda Nilsson.
Del 14
Polisen inser att det verkar fattas upp mot 8 barn, som Hilda sägs ska ha haft
hand om. Polisen anhåller Hilda och hennes man och börjar förhöra dom. Hildas
man hade ingen aning om vad som hade skett, märkligt nog var han väldigt
oförstående om vad som hade hänt. Hilda nekar till brott. Men när det inkommer
flera vittnesuppgifter om vad andra människor lagt märke till, så bryter Hilda
samman och berättar vad som har hänt och vad hon gjort.
Det blir rättegång, och alla
mödrar till de avlidna barnen kallas in som vittnen och Hilda dömdes till tio
års straffarbete och dödsstraff. Dödsstraffet verkställdes aldrig då Hilda bad
om benådning, och det fick hon - men hon hann aldrig ta del av den nya domen,
som omvandlades till livstidsfängelse - Hilda tog sitt liv och hängde sig med
en ull sjal, i hennes cell i augusti 1917.
Del 15
Efter skandalen med Hilda så
trädde en ny lag in som skulle få bukt på alla änglamakerskor. Lagen skulle
skydda de barn som föddes utanför äktenskap. 1924 så uppkom nya lagar som
skulle reglera fosterbarnsvården noggrant och de införde även barnavårdsmän som
skulle se till att stötta barnen och kvinnorna utanför äktenskap.
Avslut
Tack för att ni lyssnat! Ni hittar Svenska mord på instagram @svenskamord, på
Facebook Svenska Mord och på vår mail svenskamord@gmail.com. Källor till avsnittet finner ni i
avsnittsbeskrivningen. Stay safe!